mikaela - ingen att tacka, alla är svin.

stockholm var underbart trevligt. say no more. det var så det var helt jävla enkelt, vafan begär ni av mig?


smått förvirrad. började ju jobba idag, efter att ha jobbat hela helgen, efter att ha festat saten i fredags. (mycket trevligt, men blir man som jag bakis efter en starköl är lördagen efter studentfirande INTE vidare trevlig) många nya ansikten, en del trevliga, andra inte, andra verkligen verkligen verkligen inte. filippa hade som vanligt otur och skar av sig halva tummen på en jäkla pappersskärare, varpå sandra som inte tål blod tuppade av. såg inte skönt ut kan jag meddela, det var rena rama sjukstugan där ett tag... jobbigt. jag är ju som alla vet inte särskilt bekväm i såna situationer heller, lyckades dock hålla mig vid medvetande och tillslut fixade sig situationen iallafall. chocken satte sig nog ändå på nåt sätt, var så trött på bussen att jag somnade innan vi hunnit ut från parkeringen. sov tre timmar så fort jag kom hem, däckade direkt.

vädret. haha, du är för sorglig, men jag mest. as always.

(när fan började vi med det här aktiva utesluta mikaela ur våra liv helt och hållet-tramset? jag gillar det inte ett dugg nämligen, jag vill ju förfan bara veta. bara tycka. bara bry mig om. 
var jag besviken förut är det ingenting.)