låt mitt liv få vara värt nåt, tvivlare är jag.
livstecken:
fidjsoiaguhujweltnrgja9dfuhåfkjdjmaslähdgafoh'ådkh'dj'ldklgjfhlamdöl,egbghha.
jag lever.
det är knappt, men jag lever.
sen att jag har en enastående förmåga att få allt och alla jag kommer i kontakt med, vänjer mig vid, att gå sönder.
det är ju en helt annan sak.
fidjsoiaguhujweltnrgja9dfuhåfkjdjmaslähdgafoh'ådkh'dj'ldklgjfhlamdöl,egbghha.
jag lever.
det är knappt, men jag lever.
sen att jag har en enastående förmåga att få allt och alla jag kommer i kontakt med, vänjer mig vid, att gå sönder.
det är ju en helt annan sak.
jävla skitvecka.
wait a while, eternity.
det är weeping willows-kväll ikväll. igen.
it was christmas in prison and the food was real good
we had turkey and pistols (carved out of wood)
and I dream of her always - even when I don't dream
her name's on my tounge and her blood's in my stream
grattis pappa, på födelsedagen.
your hair flows on your pillow
you're still sleeping
I think I'll wake you now
and hold you
'til you're getting the things I told you
behold: I give you the morning
I give you the day.
har jag berättat om stoffes grav?
den är skitful.
den är stor och fyrkantig, omgiven av gråa, tråkiga kvadrater till kantsten. kanske för att hålla den lika tråkiga och obeskrivligt fula singelstenen på plats. jag har slutat ta med blommor för längesedan, för det finns ingen som tar bort dem när de vissnat. eller plockar bort de utbrända fimparna, för den sakens skull, som verkligen inte borde ligga där över huvudtaget.
stor är den, som sagt. q har nämligen fått för sig att hon också ska ligga där när hon kolar vippen. "familjegrav" som hon kallar det, trots att hennes äldsta son och tillika stoffes storebror, tydligen inte får vara med och leka.
förutom den fruktansvärda gravplatsen, är gravstenen om möjligt hemskare. den är rund och grå, en konstgjord platta i samma nyans som singeln nedanför, med den skillnaden att den överdimensionerade pucken till gravsten har en nalle puh inristad och målad längst till vänster.
längst till vänster? jodå. och vad finns då till höger? INTE ETT JÄVLA SKIT. tanken är nämligen att när q så småningom joinar, ska puh och hans röda ballong få sällskap av den dumma åsnejäveln I-OR. tror kvinnan har en thing för gula barnbjörnar, men jag är inte säker.
(ni som inte vet eller fattar kopplingen; stoffe heter egentligen robin, christoffer är ett mellannamn som han tog när han kom till oss. och christoffer robin är också en dum jävla seriefigur i - ja, just det - nalle puh.)
slutsats: q är en pengakåt idiot som skulle sålt sin mamma till djävulen för en löpsedel på aftonbladet. eller sin son. för säga vad man vill om stoffes grav - och det tänker jag fortsätta göra - men det är lätt en av de dyraste gravarna på hela kyrkogården. (och det är en stor kyrkogård!) bara den osmakliga gravstenen lär vara guld värd.
och det är klart, när man själv slipper betala kan man lika gärna bräka på med det flådigaste, eller hur?
sen att singel är skitfult, att kantstenarna ser ut som sorten som kastades på poliserna i göteborg, att gravstenen skulle passat bättre i en målarbok, och att hela jävla intrycket ser för jävla sorgligt ut - det är ju en annan sak.
för förutom den gula jävla lyktan som står där, som förövrigt ser ut som den hör fan så mycket bättre hemma i påsken-93 än på en grav, har q inte betalat en spänn. inte ens för smörgåstårtorna till begravningen.
jag kan alltså seriöst inte låta bli att undra vem som ska betala q:s inristade i-or.
för så vida hon inte kör ihjäl sig i en volvo lär det ju inte finnas någon som jids slösa pengar på det.
when I was young I did'nt care
I was busy crawling down
the stairs
iallafall. karlshamn. kyrkogården. pappas jobb. kaffe. bromölla. parkering. och så mercan hem med födelsedagsgrisen. kebabtallrik till kvällsmat. (hjördis jobbar.) städning. tvätt. bloggande.
puh.
you promised me forever
why did you tear us apart?
at the end of the rainbow
I found my broken heart
I was a dreamer
and you were my dream
why did you leave?
it was christmas in prison and the food was real good
we had turkey and pistols (carved out of wood)
and I dream of her always - even when I don't dream
her name's on my tounge and her blood's in my stream
grattis pappa, på födelsedagen.
your hair flows on your pillow
you're still sleeping
I think I'll wake you now
and hold you
'til you're getting the things I told you
behold: I give you the morning
I give you the day.
har jag berättat om stoffes grav?
den är skitful.
den är stor och fyrkantig, omgiven av gråa, tråkiga kvadrater till kantsten. kanske för att hålla den lika tråkiga och obeskrivligt fula singelstenen på plats. jag har slutat ta med blommor för längesedan, för det finns ingen som tar bort dem när de vissnat. eller plockar bort de utbrända fimparna, för den sakens skull, som verkligen inte borde ligga där över huvudtaget.
stor är den, som sagt. q har nämligen fått för sig att hon också ska ligga där när hon kolar vippen. "familjegrav" som hon kallar det, trots att hennes äldsta son och tillika stoffes storebror, tydligen inte får vara med och leka.
förutom den fruktansvärda gravplatsen, är gravstenen om möjligt hemskare. den är rund och grå, en konstgjord platta i samma nyans som singeln nedanför, med den skillnaden att den överdimensionerade pucken till gravsten har en nalle puh inristad och målad längst till vänster.
längst till vänster? jodå. och vad finns då till höger? INTE ETT JÄVLA SKIT. tanken är nämligen att när q så småningom joinar, ska puh och hans röda ballong få sällskap av den dumma åsnejäveln I-OR. tror kvinnan har en thing för gula barnbjörnar, men jag är inte säker.
(ni som inte vet eller fattar kopplingen; stoffe heter egentligen robin, christoffer är ett mellannamn som han tog när han kom till oss. och christoffer robin är också en dum jävla seriefigur i - ja, just det - nalle puh.)
slutsats: q är en pengakåt idiot som skulle sålt sin mamma till djävulen för en löpsedel på aftonbladet. eller sin son. för säga vad man vill om stoffes grav - och det tänker jag fortsätta göra - men det är lätt en av de dyraste gravarna på hela kyrkogården. (och det är en stor kyrkogård!) bara den osmakliga gravstenen lär vara guld värd.
och det är klart, när man själv slipper betala kan man lika gärna bräka på med det flådigaste, eller hur?
sen att singel är skitfult, att kantstenarna ser ut som sorten som kastades på poliserna i göteborg, att gravstenen skulle passat bättre i en målarbok, och att hela jävla intrycket ser för jävla sorgligt ut - det är ju en annan sak.
för förutom den gula jävla lyktan som står där, som förövrigt ser ut som den hör fan så mycket bättre hemma i påsken-93 än på en grav, har q inte betalat en spänn. inte ens för smörgåstårtorna till begravningen.
jag kan alltså seriöst inte låta bli att undra vem som ska betala q:s inristade i-or.
för så vida hon inte kör ihjäl sig i en volvo lär det ju inte finnas någon som jids slösa pengar på det.
when I was young I did'nt care
I was busy crawling down
the stairs
iallafall. karlshamn. kyrkogården. pappas jobb. kaffe. bromölla. parkering. och så mercan hem med födelsedagsgrisen. kebabtallrik till kvällsmat. (hjördis jobbar.) städning. tvätt. bloggande.
puh.
you promised me forever
why did you tear us apart?
at the end of the rainbow
I found my broken heart
I was a dreamer
and you were my dream
why did you leave?
och max har börjat flyga. huva.
let the moonlight flow, the music play.
seriöst, mina lår ömsar skinn.
har slängt in en maskin tvätt, typ det nyttigaste jag gjort idag. nu sitter jag mest och väntar på att min käre farfar ska ringa så jag slipper dammsuga. (har dammråttor stora som kungspudlar under sängen.)
morgondagen ser ut som följer:
- åka in till studion, se om G dyker upp. (ja, jag råkade stämma möte med ett visst intervjuoffer och nej, jag kommer inte ihåg om vi bestämde imorgon eller på torsdag. ja, heja mig, nej.)
- jobba vidare med mixen av 90åringarna.
- ta bussen till älsklingsbromölla BARA för att köra bromöllabilen tillbaks till stan igen för lunch med farfar och farfarsambo.
- köra till graven i karlshamn. kommer se ut som fan.
- köra tillbaks in till stan och fixa present till min käre far, som blir hela 46 år imorgon. för vilka pengar då, kan man undra. och det gör vi.
puh, hektiskt schema ser det ut som. jag får ladda ordentligt.
så funderar jag starkt på att börja sola solarium, åhusbrat som jag är. vad är det som händer?
dessutom har jag lovat att spela in och slutmixa olivers pa-arbete. hur jag nu ska ha tid med det.
jag är så jäkla duktig. ja, mikaela. du är duktig.
vaktar den som döden kysst, döden kysst.
haha! jag hittade ett nagellack (jodå, en gång i tiden var även jag tjej) i byrålådan med en väldigt fin färg. så jag testade.
vi kan väl säga som så... det var ett tag sen jag målade naglarna. och då har jag ändå aldrig varit nån fena på det.
nej, allvarligt talat. det ser förjävligt ut.
vi kan väl säga som så... det var ett tag sen jag målade naglarna. och då har jag ändå aldrig varit nån fena på det.
nej, allvarligt talat. det ser förjävligt ut.
finns ingenting att vara rädd för här.
¤ kom till skolan.
¤ bråkade med bronzie.
¤ diskuterade med tjejerna.
¤ bråkade med b - igen.
¤ bråkade med jack. (egentligen bråkade vi inte, det var mest jag som skrek. jack satt mest tyst och höll med.)
¤ marie dök upp, sur som en liten citron. "jag är skitsur, jävla pissdag." - "välkommen i gemenskapen" sa vi och gick och käkade äcklig mat med efterföljande kaffe på stammishaket.
på arbetslivlektionen blev livet genast mycket bättre, bland soffor och toaletter, och sen gick filosofin hyfsat snabbt tack vare en pantad 40-talist som skrivit insändare i älsklingskristianstadsjävlabladet.
och jag har kommit på att jag saknar min emily sjukt mycket, längesen vi sågs nu.
EMILY NIKLASSON, VI MÅSTE SES! (helst igår.)
... och någonstans mitt i allt detta klarade johanna halkan galant, precis som vi sa hon skulle göra. grattis för fan, äckelunge.
¤ bråkade med bronzie.
¤ diskuterade med tjejerna.
¤ bråkade med b - igen.
¤ bråkade med jack. (egentligen bråkade vi inte, det var mest jag som skrek. jack satt mest tyst och höll med.)
¤ marie dök upp, sur som en liten citron. "jag är skitsur, jävla pissdag." - "välkommen i gemenskapen" sa vi och gick och käkade äcklig mat med efterföljande kaffe på stammishaket.
på arbetslivlektionen blev livet genast mycket bättre, bland soffor och toaletter, och sen gick filosofin hyfsat snabbt tack vare en pantad 40-talist som skrivit insändare i älsklingskristianstadsjävlabladet.
och jag har kommit på att jag saknar min emily sjukt mycket, längesen vi sågs nu.
EMILY NIKLASSON, VI MÅSTE SES! (helst igår.)
... och någonstans mitt i allt detta klarade johanna halkan galant, precis som vi sa hon skulle göra. grattis för fan, äckelunge.
jag ser ännu en natt ta sin hand från mig.
fan också! kom nyss på att vår filosofiuppsats om sartre OCH platon OCH camus ska vara inlämnad till lektionen imorgon.
jävlar i havet, natten är räddad.
jävlar i havet, natten är räddad.
instead of a hollywood horror.
åhherregud.
jesus.
(och alla andra kristna jävlar.)
satan.
jävlar.
(och resten av djävulspacket.)
shit.
fan.
jäklar.
piss.
skit.
att jag inte dog.
det här kräver nickelback.
högsta volym.
jesus.
(och alla andra kristna jävlar.)
satan.
jävlar.
(och resten av djävulspacket.)
shit.
fan.
jäklar.
piss.
skit.
att jag inte dog.
det här kräver nickelback.
högsta volym.
something's gotta go wrong.
kanal 5: "anna book avslöjar allt om sitt sexliv i nya programmet!"
alltså. okej.
om man inte vill veta nåt då?
jag vill inte veta nåt om anna books och maken robertos (ell'vahannuheter...) sexliv.
är det okej?
alltså. okej.
om man inte vill veta nåt då?
jag vill inte veta nåt om anna books och maken robertos (ell'vahannuheter...) sexliv.
är det okej?
how could you take his life away?
jag har tittat på constantine för kanske 20:e gången i mitt liv, jag är som vanligt helt uppe i varv efter känslan den levererar, jag är som vanligt kär i allt som har med filmjäveln att göra och jag hade som vanligt kunnat trötta ut era med en minutiös skildring av hur underbar i substantiv plötsligt fått ett ansikte.
jag hade kunnat tjata sönder era öron (läs: ögon) med kvackerier om hur fullkomligt perfekta scener som francis lawrence lyckats skapa, hur klockrena replikerna är. som scenen då angela träffar constantine i hans lägenhet och berättar sina teorier om hur hennes tvillingsyster blev hjärntvättat att ta livet av sig. varpå constantine själv såklart rådissar henne totalt och hon tillslut rakt ut om han inte kan ge henne en fingervisning om hur hon ska gå tillväga(eng: "point in the right direction") och mr c tajmar ett spydigt leende med sitt "of course" och slår ut med whiskeyglashanden i en utpekande gest - mot ytterdörren.
eller som scenen då en livsfarligt snygg keanu reeves tar upp glassplittret från dörren han nyss kraschat och skär av sig handlederna, lutar huvudet tillbaka och yttrar ett enkelt "... hurry" innan han dör. eller som den när djävulen äntligen kommit för att hämta honom, och han ber om lov att få ta en sista cigarett - "som spiken i kistan", som han säger - och en vitklädd, tatuerad peter stormare nästan blir förnärmad av hans fråga - "självklart, jag är aktieinnehavare."
sen hade jag kunnat gnälla halvt ihjäl mig över hur äckligt jävla rövsnygg rachel weisz alltid är, och bedyrat hundratrettio gånger att jag för den sakens skull absolut inte är avundsjuk på något vis. bara för att hon är så jävla perfekt alltid, och sen att hon alltid kan se lika jävla asvacker och skitcool ut vare sig hon ramlar ut ur badkaret efter ett snabbt besök i helvetet, är gravid och besatt av djävulens son som ska ta över världen, eller helt enkelt lagom avspänt kutar järnet genom en bowlinghall med en dyngsur, genomskinlig/en-gång-i-tiden-vit tröja, har inget alls med saken att göra.
... men det gör jag alltså inte.
jag hade kunnat tjata sönder era öron (läs: ögon) med kvackerier om hur fullkomligt perfekta scener som francis lawrence lyckats skapa, hur klockrena replikerna är. som scenen då angela träffar constantine i hans lägenhet och berättar sina teorier om hur hennes tvillingsyster blev hjärntvättat att ta livet av sig. varpå constantine själv såklart rådissar henne totalt och hon tillslut rakt ut om han inte kan ge henne en fingervisning om hur hon ska gå tillväga(eng: "point in the right direction") och mr c tajmar ett spydigt leende med sitt "of course" och slår ut med whiskeyglashanden i en utpekande gest - mot ytterdörren.
eller som scenen då en livsfarligt snygg keanu reeves tar upp glassplittret från dörren han nyss kraschat och skär av sig handlederna, lutar huvudet tillbaka och yttrar ett enkelt "... hurry" innan han dör. eller som den när djävulen äntligen kommit för att hämta honom, och han ber om lov att få ta en sista cigarett - "som spiken i kistan", som han säger - och en vitklädd, tatuerad peter stormare nästan blir förnärmad av hans fråga - "självklart, jag är aktieinnehavare."
sen hade jag kunnat gnälla halvt ihjäl mig över hur äckligt jävla rövsnygg rachel weisz alltid är, och bedyrat hundratrettio gånger att jag för den sakens skull absolut inte är avundsjuk på något vis. bara för att hon är så jävla perfekt alltid, och sen att hon alltid kan se lika jävla asvacker och skitcool ut vare sig hon ramlar ut ur badkaret efter ett snabbt besök i helvetet, är gravid och besatt av djävulens son som ska ta över världen, eller helt enkelt lagom avspänt kutar järnet genom en bowlinghall med en dyngsur, genomskinlig/en-gång-i-tiden-vit tröja, har inget alls med saken att göra.
... men det gör jag alltså inte.
om natten kommer längtan att somna.
man har så pass jävla tråkigt att man söker på sitt namn på google:s bildsök - och får upp en bild på boken "ekologiska ägg". SPÄNNANDE.
brand us evil.
my gosh vad tokigt roligt vi hade igår då.
... förutom att stackars emanuel var ungefär ett andetag från att bli nerslagen då. tack vare emelie, som tvunget skulle tro att hon är en jävel på det här med att avstyra ett bråk.
det är hon inte.
inte ett dugg, faktiskt.
men vi gillar henne ändå, trots att det slutade med att jag och josefine fick slita isär grabbarna ifråga och få ajaj i armen så hårdhänt det gick till. blåmärke finns som bevis för den tvivlande. tack emelie.
idag var jag med mina chicks på matmässan och tänkte se per morberg.
det fick vi inte.
det var på tok för mycket människor och folkskygga som vi är gick vi ut och skrattade en stund vid vattnet istället. det var trevligare.
ska jobba imorgon, får väl se till att ta mig ut till fjälkinge redan ikväll.
trevlig lördag? jagudja.
... förutom att stackars emanuel var ungefär ett andetag från att bli nerslagen då. tack vare emelie, som tvunget skulle tro att hon är en jävel på det här med att avstyra ett bråk.
det är hon inte.
inte ett dugg, faktiskt.
men vi gillar henne ändå, trots att det slutade med att jag och josefine fick slita isär grabbarna ifråga och få ajaj i armen så hårdhänt det gick till. blåmärke finns som bevis för den tvivlande. tack emelie.
idag var jag med mina chicks på matmässan och tänkte se per morberg.
det fick vi inte.
det var på tok för mycket människor och folkskygga som vi är gick vi ut och skrattade en stund vid vattnet istället. det var trevligare.
ska jobba imorgon, får väl se till att ta mig ut till fjälkinge redan ikväll.
trevlig lördag? jagudja.
om sanningen ska fram så får den ljuga.
shit alltså. att platta ett vått hår är verkligen ingen hit.
men vafan, vad gör det, jag ska ut, och jag är så jävla laddad!! kommer bli sjukt skoj, fan ta den som ringer vid tre och stör!
men vafan, vad gör det, jag ska ut, och jag är så jävla laddad!! kommer bli sjukt skoj, fan ta den som ringer vid tre och stör!
jumbotronen tänds.
jävlapissbajsdagar, dessa två. och jävla människa till att ringa halv tre en jävla torsdagsnatt och bräka.
nu har jag mailat jack. jag ska äta upp min fetaost och gå och ta igen lite sömn. kan bli farligt annars, ska ut ikväll. jag kommer däcka efter en öl. (vilket i och för sig passar min ekonomi utmärkt.) får helt enkelt satsa stenhårt på att totaldränka mina sorger. och jo, jag hatar korthuggna meningar. men vafan, det är inte direkt som att det är min dag idag.
min vecka, mitt år, mitt liv.
fan också.
nu har jag mailat jack. jag ska äta upp min fetaost och gå och ta igen lite sömn. kan bli farligt annars, ska ut ikväll. jag kommer däcka efter en öl. (vilket i och för sig passar min ekonomi utmärkt.) får helt enkelt satsa stenhårt på att totaldränka mina sorger. och jo, jag hatar korthuggna meningar. men vafan, det är inte direkt som att det är min dag idag.
min vecka, mitt år, mitt liv.
fan också.
wherever this may take me I will follow.
varför är det alltid såhär? varför väntar jag ALLTID till absolut sista timmarna innan inlämning innan jag ens funderar på att sätta igång? VARFÖR?
projektplanen till PA ska vara inlämnad imorgon. jag har knappt lyft en penna.
(istället för att göra vad jag ska har jag varit på stan med johanna och senare med syster och systerdotter, till vilka modern anlände till så småningom. träffat massa kändisar, bland annat max, och det var ju ett tag sen sist.)
nej, mikaela. projektplan. nu, mikaela. nu.
suck.
projektplanen till PA ska vara inlämnad imorgon. jag har knappt lyft en penna.
(istället för att göra vad jag ska har jag varit på stan med johanna och senare med syster och systerdotter, till vilka modern anlände till så småningom. träffat massa kändisar, bland annat max, och det var ju ett tag sen sist.)
nej, mikaela. projektplan. nu, mikaela. nu.
suck.
we both know we fool ourselves.
x: - alltså, jag drömde en helt SJUKT skum dröm inatt, att jag var gravid!
jag: - nähä?
x: - JO! och det var värsta seriöst! det var två veckor tills jag skulle föda, och vi skulle kräva farbror på pengar till barnvagn och när mamma undrade vilka som röstade för att faster inte skulle få veta något räckte ALLA upp handen...
jag: - fan vad sjukt.
x: - ...ja, och DU VAR OCKSÅ MED! du var en katt!
jag: - en katt?
x: (nickar) - ja. och du var också gravid. fast du skulle ha kattungar då'rå. och mamma undrade hur jag skulle kunna ta hand om ett barn när jag inte ens kunde ha hand om min katt.
jag: (sårat) - TOG DU INTE HAND OM MIG!?
x: (inser sitt misstag och försöker släta över) - jodå mikaela, jag tog hand om dig. men jag kan väl fan inte hjälpa att du är ute och ränner och blir gravid!
(jag har, som de flesta kanske redan lagt märke till, världens roligaste vänner.)
these are better days.
nej, shit. dagen har varit alldeles för lång och jag har alldeles för mycket onödigt ointressant att berätta om den för att orka berätta överhuvudtaget.
ni överlever.
ni överlever.
den här stan är som ett pålagt skratt.
dessa underbara måndagar...
helgen bjöd på jobb, jobb och jobb. stängde i fredags och igår, öppnade i lördags. jag hatar att vara ensam! menmen, man ska inte vara kräsen. dessutom har jag världens härligaste brudar till jobbarkompisar, så jag har inte en endaste, ynklig anledning att klaga. efter underbara - och tillika bakfulla - linda i lördags ("varför får jag alltid såna skrattanfall när jag jobbar med dig, mikaela? det är fanimig alltid lika roligt!") fick jag ha nina alldeles för mig själv större delen av söndagen. då var dessvärre kaffemaskinen sönder, och kaffemostrar som vi är fick vi abstinens efter en halvtimme. nina gav tillslut upp ordentligt och ringde maken, som var snällis och kokte en termos kaffe vi kastade oss över och behöll för oss själva. en bra putte är en snäll putte!
och så var det idag. jag hatar måndagar, och särskilt måndagsmorgnar. som tur är var bussen i morse inte lika packad som vanligt, alltid nåt, och vid glashyttan vaknade jag ur min metro-dvala av att allas vår morgan försökte påkalla min uppmärksamhet genom att - nästintill förgäves - vifta hysteriskt med armarna mitt framför mig. som så ofta förr försvann mitt halvtaskiga humör i takt med hans galna historier, idag på ämnet morgontrötthet och... exflickvänner? nåja, gladare blev jag iallafall. morgan är ball.
väl i skolan var det lugna puckar, som väntat. efter att ha fått närvaron avprickad hos anders, intog vi den smått obekväma inredningen på nya "kaffe och sånt" framför frukost och studentdrömmar. mycket gott, mycket billigt och mycket trevligt. mina nötter är bäst.
efter att ha kollat priser på maries framtida körskola, begav hon sig hemåt för toffling, johanna gav sig av mot idrottshallen och jag mot a-huset och filosofilektion. utan madde, bör tilläggas. puh, det var en pärs. menmen, överlevde gjorde jag, och det är väl huvudsaken. det var visserligen knappt, med tanke på att jag fick reda på att ett visst par vi INTE kan tänka oss använda preventivmedel ska gifta sig. SÅ. JÄVLA. SJUKT. (inte för att marie bryr sig iallafall. snyft.)
aja, resten är inte så intressant. jag och johanna gick och käkade, sen begav jag mig ut till jobbet för att lämna linda nilssons nyckel som jag såklart glömde lämna igår vid stängningsdags. och hur jag och eva har gått och blivit bästisar helt plötsligt, har jag inte en jävla aning om hur det har gått till. tydligen är jag iallafall "hejdå vännen!" med henne nu. trevligt.
lite pluggande blev det minsann på körskolan, bussen hem och så ytterligare lite pluggande i soffan. måndagsjävel.
(och så ringde jag och avbokade min tid hos tandhygienisten imorgon bitti. jag vet, jag är feg. låt mig va.)
helgen bjöd på jobb, jobb och jobb. stängde i fredags och igår, öppnade i lördags. jag hatar att vara ensam! menmen, man ska inte vara kräsen. dessutom har jag världens härligaste brudar till jobbarkompisar, så jag har inte en endaste, ynklig anledning att klaga. efter underbara - och tillika bakfulla - linda i lördags ("varför får jag alltid såna skrattanfall när jag jobbar med dig, mikaela? det är fanimig alltid lika roligt!") fick jag ha nina alldeles för mig själv större delen av söndagen. då var dessvärre kaffemaskinen sönder, och kaffemostrar som vi är fick vi abstinens efter en halvtimme. nina gav tillslut upp ordentligt och ringde maken, som var snällis och kokte en termos kaffe vi kastade oss över och behöll för oss själva. en bra putte är en snäll putte!
och så var det idag. jag hatar måndagar, och särskilt måndagsmorgnar. som tur är var bussen i morse inte lika packad som vanligt, alltid nåt, och vid glashyttan vaknade jag ur min metro-dvala av att allas vår morgan försökte påkalla min uppmärksamhet genom att - nästintill förgäves - vifta hysteriskt med armarna mitt framför mig. som så ofta förr försvann mitt halvtaskiga humör i takt med hans galna historier, idag på ämnet morgontrötthet och... exflickvänner? nåja, gladare blev jag iallafall. morgan är ball.
väl i skolan var det lugna puckar, som väntat. efter att ha fått närvaron avprickad hos anders, intog vi den smått obekväma inredningen på nya "kaffe och sånt" framför frukost och studentdrömmar. mycket gott, mycket billigt och mycket trevligt. mina nötter är bäst.
efter att ha kollat priser på maries framtida körskola, begav hon sig hemåt för toffling, johanna gav sig av mot idrottshallen och jag mot a-huset och filosofilektion. utan madde, bör tilläggas. puh, det var en pärs. menmen, överlevde gjorde jag, och det är väl huvudsaken. det var visserligen knappt, med tanke på att jag fick reda på att ett visst par vi INTE kan tänka oss använda preventivmedel ska gifta sig. SÅ. JÄVLA. SJUKT. (inte för att marie bryr sig iallafall. snyft.)
aja, resten är inte så intressant. jag och johanna gick och käkade, sen begav jag mig ut till jobbet för att lämna linda nilssons nyckel som jag såklart glömde lämna igår vid stängningsdags. och hur jag och eva har gått och blivit bästisar helt plötsligt, har jag inte en jävla aning om hur det har gått till. tydligen är jag iallafall "hejdå vännen!" med henne nu. trevligt.
lite pluggande blev det minsann på körskolan, bussen hem och så ytterligare lite pluggande i soffan. måndagsjävel.
(och så ringde jag och avbokade min tid hos tandhygienisten imorgon bitti. jag vet, jag är feg. låt mig va.)
allt jag fick var skavsår.
åh, och så hittade jag mitt iste-schampo till specialpris igen, den här gången på åhlèns och utan någon lång kö. om jag köpte dem? get out of here!
jag har svårt för att be, men mitt liv är en bön.
torsdag.
jag sov lite längre än förtjänat, masade mig upp ur sängvärmen och begav mig till skolan för en ynka svenskalektion efter ett kort möte med filosofilärarinnan (även kallad äppeltanten). rent tekniskt sett mitt favoritämne, eller iallafall det ämne jag är odiskutabelt bäst på, svenskan, men alltså. ja. för er som aldrig haft anders i svenska: prova innan ni dömer. det är en pärs, jag lovar.
jag och johanna gick iallafall och käkade på allas vårt favorithak södra kasern. för alla er som inte ätit på södra kasern: sluta genast sörja. johanna gjorde veckans tabbe då hon skulle försöka få fatt i vår kära marie, och vi skrattade gott innan jag hookade upp med syster och farmor, som tog med mig på fika med efterföljande shoppingtur. haha, min farmor är så ball.
åkte med syster en sväng bort till fjälkinge för att gå ut med stackars ensamma vovven och tog omvägen (?) förbi jobbet på väg tillbaka till stan för att kolla mina arbetstider i helgen. vilket resulterade i ett väldigt förvånat konstaterande att a) vivi har äntligen gjort upp ett fast schema, och b) redan nämnda schema vill tydligen hemskt gärna att jag ska jobba fredagar. hejhej, jag går i skolan, tack för att ni frågade hur mina fredagseftermiddagar ser ut.
väl tillbaks i stan träffade jag favvomarie, vi gick en sväng, svor som vanligt, skrattade som vanligt... sen gick vi och fikade. som vanligt.
jag åkte hem och fick tråkigt redan på bussen, vilket resulterade i en inplanerad glasspromenad i hamnen med emma. var ju faktiskt väder till det. hejdå sommar, välkommen höst.
(åh, och så ringde tord vid kvart i sju. "vi har bloggmöte, var är duuuu?". skrämde halvt ihjäl mig. hursomhelst, nu har jag bara tråkigt igen, ska snart ta bussen till fjälkinge där det blir hundpassning och jobb för hela slanten de kommande dagarna. äntligen helg... eller inte.)
du kan känna vattnet stiga
ta ett helvete i taget.
jag sov lite längre än förtjänat, masade mig upp ur sängvärmen och begav mig till skolan för en ynka svenskalektion efter ett kort möte med filosofilärarinnan (även kallad äppeltanten). rent tekniskt sett mitt favoritämne, eller iallafall det ämne jag är odiskutabelt bäst på, svenskan, men alltså. ja. för er som aldrig haft anders i svenska: prova innan ni dömer. det är en pärs, jag lovar.
jag och johanna gick iallafall och käkade på allas vårt favorithak södra kasern. för alla er som inte ätit på södra kasern: sluta genast sörja. johanna gjorde veckans tabbe då hon skulle försöka få fatt i vår kära marie, och vi skrattade gott innan jag hookade upp med syster och farmor, som tog med mig på fika med efterföljande shoppingtur. haha, min farmor är så ball.
åkte med syster en sväng bort till fjälkinge för att gå ut med stackars ensamma vovven och tog omvägen (?) förbi jobbet på väg tillbaka till stan för att kolla mina arbetstider i helgen. vilket resulterade i ett väldigt förvånat konstaterande att a) vivi har äntligen gjort upp ett fast schema, och b) redan nämnda schema vill tydligen hemskt gärna att jag ska jobba fredagar. hejhej, jag går i skolan, tack för att ni frågade hur mina fredagseftermiddagar ser ut.
väl tillbaks i stan träffade jag favvomarie, vi gick en sväng, svor som vanligt, skrattade som vanligt... sen gick vi och fikade. som vanligt.
jag åkte hem och fick tråkigt redan på bussen, vilket resulterade i en inplanerad glasspromenad i hamnen med emma. var ju faktiskt väder till det. hejdå sommar, välkommen höst.
(åh, och så ringde tord vid kvart i sju. "vi har bloggmöte, var är duuuu?". skrämde halvt ihjäl mig. hursomhelst, nu har jag bara tråkigt igen, ska snart ta bussen till fjälkinge där det blir hundpassning och jobb för hela slanten de kommande dagarna. äntligen helg... eller inte.)
du kan känna vattnet stiga
ta ett helvete i taget.
alltid en tonart för högt.
(tänkte bara skryta om att mina grahamsbullar blev superba, och att jag blir djupt besviken om jag inte tilldelas titeln bagerska i vårt kollektiv.)
åh, och jag SKA gå och lägga mig. ska bara vänta på att 209 kronors lycka tankas klart till mp3:n.
åh, och jag SKA gå och lägga mig. ska bara vänta på att 209 kronors lycka tankas klart till mp3:n.
vill du ha mig ändå, så får du mig.
måste bara få dela med mig av en jättesöt text jag hittade när jag letade recept på grahamsbullar, en text om vad livet handlar - och egentligen handlar - om.
"(...) livet handlar om vem du älskar och om vem du sårar, det handlar om vem du vill göra lycklig och om vem du avsiktligt vill göra olycklig. det handlar om att behålla eller svika ett förtroende. (...)
mest av allt så handlar det om att använda ditt liv för att röra vid andras hjärtan eller att förgifta deras liv på ett sätt som inte kunnat inträffa utan din medverkan."
läs själva, http://www.blip.se/?load=http://www.blip.se/forums/ListThread.aspx!PostGUID=098DDAEE-58F9-462C-8F42-E356D391A07B$showall=Blip$jump=0$noframe=1. hur sött som helst.
(och bullarna ska jag också testa.)
... det är då du ska resa dig och gå.
jag gillar mina lediga onsdagar.
borde verkligen plugga, men vi vet ju allihop hur det brukar bli med såna planer. har dessutom nästan precis vaknat, drömt skitskumma drömmar hela natten. bland annat om en jättejättesjuk christian, inte alls roligt. visserligen drömde jag en gång att han gick och dog, så jag vet inte. är nog bara mitt undermedvetna som försöker hinta mig om något jag inte är storsint nog att inse själv... eller nåt. kanske inte.
mitt pa går skit. iallafall hittills. ska man redan ha börjat skriva i loggboken? jag har inte ens lyft en penna.
nej, kanske skulle få lite ordning på tillvaron. en runda till stan blir det snart, ska leta skivor och inspiration, en sväng till biblioteket och så lite pluggande på körskolan. så funderar jag på att växa upp och bli vuxen nån gång också. det går sådär.
borde verkligen plugga, men vi vet ju allihop hur det brukar bli med såna planer. har dessutom nästan precis vaknat, drömt skitskumma drömmar hela natten. bland annat om en jättejättesjuk christian, inte alls roligt. visserligen drömde jag en gång att han gick och dog, så jag vet inte. är nog bara mitt undermedvetna som försöker hinta mig om något jag inte är storsint nog att inse själv... eller nåt. kanske inte.
mitt pa går skit. iallafall hittills. ska man redan ha börjat skriva i loggboken? jag har inte ens lyft en penna.
nej, kanske skulle få lite ordning på tillvaron. en runda till stan blir det snart, ska leta skivor och inspiration, en sväng till biblioteket och så lite pluggande på körskolan. så funderar jag på att växa upp och bli vuxen nån gång också. det går sådär.
gud, om du hör mig: gör nånting vackert.
jaha, precis när man bestämt mig för att faktiskt försöka sova, vänder man sig om och hittar en katt utsträckt över hela sängen. forget the sleep, mikaela.
första skoldagen efter vår lata vecka på beachen började med svenskalektion, lika dötrist och lika lite jobb som alltid. trevligare att skvallra ikapp med underbaringarna igen ju... efter svenskan var det filosofi som gällde, och sorry folks, men jag bara måste få ur mig en sak. nog för att jag och madde är skumma, va. men alltså. seriöst. det finns muppar på den kursen som ingen skulle vilja möta ens i sina vildaste fantasier, än mindre bjäbba emot bara för att man ska i ett alldeles för litet klassrum medan man tappert försöker hålla sig för skratt.
jag hookade upp med marie i h-huset, träffade en oväntat uppåt tord och fick en välkommen hem-kram trots att jag helt glömde bort att gratta på namnsdagen.
grattis på namnsdagen, tord, och förlåt mig.
grattade gjorde vi dock martin som gått och tagit körkort och grejer - den lilla slampan! - innan vi ("vi" syftar alltså på mig och marie, för den som vill veta) gick (GICK!) ut till skopunkten, inkluderat ett lunchstopp på max på vägen, och skulle handla skor utav bara helvete. trodde vi, ja. gick därifrån utan en endaste liten vänstersandal. bajsaffär.
vi djupdök i filmhyllan på willys istället, i väntan på att regnet utanför skulle avta (vi hade inget paraply. oflyt!). likfan var kön såklart för jävla lång, så även om vi velat ha någon filmjävel (nu hade jag bara hittat ett underbart schampo som luktade iste och var på extrapris, men det var liksom illa nog) hade vi aldrig tagit oss ut därifrån levande. hejdå säger man till ens nästan alldeles egna schampo och tar bussen tillbaks till stan igen, ensam. går för att köpa skor, skorna slut, letar jacka, hittar ingen jacka, blir förbannad och köper tillslut en billig h&m-jacka för sjuttioelfte året i rad.
(en väldigt fin jacka, dock, väldigt nästan-som-jag-tänkt-mig och väldigt o-svart.)
imorgon har jag blivit lovad en tripp till bianco. skoja min doja vilka sinnessjukt snygga skor det finns här i världen, börjar ju stöna för mindre. bianco är min gud, där är man välkommen i gemenskapen även fast man har fötter stora som soptunnelock.
förövrigt är morgondagen en tisdag, vilket innebär hela tre lektioner: ljud, arbetsliv och filosofi. bävar faktiskt lite för att träffa jack igen, vi är inte alls kompisar sedan han fick reda på mitt oförståndigt oansvariga beslut att skippa skolan en vecka för att... ja, för att sola. kan bli spännande.
kanske skulle gå och läg... nej. jag har bara inte hjärta.
första skoldagen efter vår lata vecka på beachen började med svenskalektion, lika dötrist och lika lite jobb som alltid. trevligare att skvallra ikapp med underbaringarna igen ju... efter svenskan var det filosofi som gällde, och sorry folks, men jag bara måste få ur mig en sak. nog för att jag och madde är skumma, va. men alltså. seriöst. det finns muppar på den kursen som ingen skulle vilja möta ens i sina vildaste fantasier, än mindre bjäbba emot bara för att man ska i ett alldeles för litet klassrum medan man tappert försöker hålla sig för skratt.
jag hookade upp med marie i h-huset, träffade en oväntat uppåt tord och fick en välkommen hem-kram trots att jag helt glömde bort att gratta på namnsdagen.
grattis på namnsdagen, tord, och förlåt mig.
grattade gjorde vi dock martin som gått och tagit körkort och grejer - den lilla slampan! - innan vi ("vi" syftar alltså på mig och marie, för den som vill veta) gick (GICK!) ut till skopunkten, inkluderat ett lunchstopp på max på vägen, och skulle handla skor utav bara helvete. trodde vi, ja. gick därifrån utan en endaste liten vänstersandal. bajsaffär.
vi djupdök i filmhyllan på willys istället, i väntan på att regnet utanför skulle avta (vi hade inget paraply. oflyt!). likfan var kön såklart för jävla lång, så även om vi velat ha någon filmjävel (nu hade jag bara hittat ett underbart schampo som luktade iste och var på extrapris, men det var liksom illa nog) hade vi aldrig tagit oss ut därifrån levande. hejdå säger man till ens nästan alldeles egna schampo och tar bussen tillbaks till stan igen, ensam. går för att köpa skor, skorna slut, letar jacka, hittar ingen jacka, blir förbannad och köper tillslut en billig h&m-jacka för sjuttioelfte året i rad.
(en väldigt fin jacka, dock, väldigt nästan-som-jag-tänkt-mig och väldigt o-svart.)
imorgon har jag blivit lovad en tripp till bianco. skoja min doja vilka sinnessjukt snygga skor det finns här i världen, börjar ju stöna för mindre. bianco är min gud, där är man välkommen i gemenskapen även fast man har fötter stora som soptunnelock.
förövrigt är morgondagen en tisdag, vilket innebär hela tre lektioner: ljud, arbetsliv och filosofi. bävar faktiskt lite för att träffa jack igen, vi är inte alls kompisar sedan han fick reda på mitt oförståndigt oansvariga beslut att skippa skolan en vecka för att... ja, för att sola. kan bli spännande.
kanske skulle gå och läg... nej. jag har bara inte hjärta.
jag blir aldrig den jag skulle vilja vara.
allt jag hör i huvudet är skolsköterskans "ja, jag ser ju här att du har sömnproblem, det låter heeeelt normalt i mina öron, du är i den åldern nu, då man har mycket att tänka på innan man ska till att somna. heeeelt normalt."
bäääääää. typ.
det kan fan inte vara normalt att ligga och vända på sig i TRE JÄVLA TIMMAR innan man lyckas halvslumra sig genom återstoden av natten, bara väntandes på morgonen.
bäääääää. typ.
det kan fan inte vara normalt att ligga och vända på sig i TRE JÄVLA TIMMAR innan man lyckas halvslumra sig genom återstoden av natten, bara väntandes på morgonen.
nu när lakanen bryr sig och svettas.
- jaha, vad gjorde ni i lördags då?
- jofan, vi var i fjälkinge hos johanna, låg i hennes säng och kastade gris med en rosa duschsvamp.
åååh, och så var det kreta.
vi tog alltså en restresa till platanias på kreta för 2145kronor, och fick en helt okej utsikt på köpet. visserligen fungerade varken toaletten eller lyset på densamme på två dygn, så vi fick duscha med vidöppen dörr tills vi kom på knepet att ta in myggljuset på handfatet. kylen läckte, vattenledningarna strulade, receptionen var ständigt obemannad, vi hade typ aldrig nåt toapapper och de tre sista dygnen fick vi leva utan lås på ytterdörren.
förutom det var det dock ett jävla fint ställe.
det var jag och marie och josefine. vi sov i samma säng tillsammans med halva sandstranden och frös halvt ihjäl till ac:n. vi snarkade ikapp om nätterna och ägde stället om dagarna. vi klämde i oss minst en fetaost om dagen på balkongen, rikligt nedsköljd med corona och smirnoff, innan vi letade upp en lämplig restaurang där vi beställde in varsin ost till. vi blev utskrattade av grekerna men omtyckta av de skandinaviska pensionärerna. vi blev mutade med champagne, och vi accepterade. vi garvade som fan och hade some deep talk emellanåt. vi åt donuts och tsatziki, men hävdade ständigt att vi egentligen var på rena rama hälsosemestern. faktum är att vi åt mest hela tiden, när vi inte drack. vi blev bästisar med äldsta tösen i receptionen och med bruden i spritaffären tvärs över gatan, vilket kändes väldigt stabilt. vi drack cosmopolitan hela natten och kom i säng lagom tills det började ljusna. dessutom blev vi bundisar med ett oooootrolitt underbart par från dååålanna, som vi gick ut och käkade med efter lite förfestande på deras balkong halvvägs upp i backen. ledmotivet till "bananer i pyjamas" kommer aldrig bli detsamma igen efter sven-eriks underbara à capella-tolkning, liksom den gamla klassikern "vad haaaar du i fickan jaaaaaan, är det en jättebanaaaaaan...?". fullkomligt underbara människor.
... vi hade kort sagt jävligt roligt.
pictures from the soul.
jag har en ängel med gitarr i högtalarna.
jag är glad.
