I never shy, but this is different.

idag är ingen bra dag.
ingen bra dag alls.


jag är ingen soldat.

jag kräks på ann medbedömare. kräks.


this is your life, you made it this far.

sitter i studion och är så jäkla trött på jack så det är sanslöst. här är det meningen att vi ska göra studentradio, jävligt bra studentradio till på köpet, på tre veckor. tre veckor. det är typ som att göra en långfilm på ett dygn. alla är helt sönderstressade och har ingen inspiration över huvudtaget.
och DÅ har vår kära pedagog till lärare mage till att läsa igenom våra - efter omständigheterna riktigt jävla proffsiga - reportage och komma med sitt jäkla "hur vore det om du tog med det här också? och det här... och det här... och du måste ju bara ha med det här också, det tycker jag verkligen, du kan liksom inte göra ett radioprogram om tomater och bara skita i att ta med lite om afrikanska myrors parningsritualer." 
och, inte att förglömma, den officiella dödsstöten: "ni är faktiskt MP3or nu!" - javisst är vi det, vi vet vilken årskurs vi går i, vi vet hur gamla vi är och om vi mot all förmodan skulle få för oss att ens se till så mycket som en liten tendens till att glömma bort det så är ju du så vänlig och påpekar det varje gång vi ses. visst fan hade vi kunnat göra ett bra radioprogram, precis så som du skulle vilja ha det (d.v.s. i storlek mega), men vi är inte mer än människor - 3 veckor räcker inte, vi är ju faktiskt MP3or med en stundande student och 100 andra projekt att göra jävligt bra.

(missförstå mig inte. jag älskar att göra radio. jag älskar det och jag vet själv med mig att det inte kommer vara ett enda fel på mitt program, för jag kommer tillbringa all ledig tid på att klippa till och finputsa och göra jävligt bra. men jag kommer inte bli nöjd för det. tre veckor, gott folk. tre veckor.)


åh, och håret är rött.


is he the one, the reason?

som alltid när det börjar nalkas mot vår blir mikaela sådär lagom stirrig och rastlös och grubblande och halvdeppig, och som alltid är det när det nalkas mot vår som mikaela tittar över sitt liv som hon för övrigt inte verkar kunna behärska för fem öre, och hon tänker: "förändring. jag behöver förändring."
alltså: hårfärgen sitter redan i och jag börjar förbanna mig själv för att jag aldrig har några pengar och funderar över möjligheten att använda lite av de där pengarna som man faktiskt inte har på en tripp till malmö nästa vecka. nån som är på?

helgen har som de flesta andra helger på senare tid varit hur mysig som helst. i fredags gav jag upp den dåliga stämningen här i huset, packade en väska och rymde till färlöv. skoja min doja om att det var skönt att bara kunna sätta sig vid ett bord fullt av... tja, av mat. men också av härliga människor, glada skratt, och allt det där andra som blev en sådan himla kontrast gentemot evavägen. det blev saw IV halva kvällen, tidigt i säng och sen en trevlig lördagsförmiddag.
lördagskvällen blev dessutom hur rolig som helst, sexparty och tacogratäng med 18 brudar, trevligttrevligt. sen att vi inte har några hämningar alls är en helt annan historia.
sov iallafall hos underbara josefine, låg och snackade halva natten (as usual) och spenderade sen halva morgondagen med att äta frukost. brumbrumbussen hem och sen var det färlöv och chokladpudding på det.

gaaah, färgen snart verkat klart. jag kommer se ut som pippi långstrump på elchocker.


inatt är det bokrea med favoritmarie!



jag har letat efter ro för min skakande hand.

gårdagskvällen var hur trevlig som helst, middag och spel i vä och sen utgång. sjukt fint.
idag har således varit grymt sletet, gick upp lagom till lunch för att käka med m i den stora staden kristianstad. sen åkte jag hem, sov en stund och degade framför alla amerikanska eftermiddagsserier. nu blir det dusch och sen bussen till färlöv, m är med syrran i helsingborg och kollar på Sport och kommer inte hem förrän sent inatt. menmen, vad gör man inte?

you're the only one I can't forget.

jag måste bestämma mig för vad jag ska göra med mitt liv. och pappa måste sluta vara så in i helvetes kinkig.


jodå, pappa och hjördis är back in town, bruna och muntra. eller ja, bruna iallafall. alltså är köket tipptopp rent och bilen out of reach igen. fan också. de kunde gått varit borta en vecka till. eller fem. som väntat kom de tillbaka till sverige med en "fan, vad ska jag göra med mitt liv?"-svacka åt mig, dock inget baltyg. har börjat fundera på att ta tag i mitt liv, på allvar. är dödligt trött på jobbet, till att börja med. söka nytt jobb nu så man har i sommar och kanske även efter, medan man bestämmer sig för vad man vill göra och kanske tillochmed kan flytta hemifrån innan man är 28? eller stå ut i fjälkinge till sommaren, fixa ett roligare sommarjobb och sen plugga i höst?

visst, låter vettigt och sådär. men. ja, just det. men.

reseledare har jag tänkt på länge, men det kan jag skippa, au pair likaså. iallafall för tillfället. dels för att jag är livrädd för att flyga och hatar barn, men också delvis för hur mitt liv ser ut för tillfället. jag kan inte bara sticka iväg som en annan 14-åring och skita i världen.
har kommit på mig själv med att faktiskt göra något som påminner om planering, tänker att "om jag lägger undan si och så mycket i månaden fram till sommaren, önskar mig det och det i födelsedags- och studentpresent, söker jobb där och där... eller söker till den där utbildningen..." suck. ska räkna ut hur mycket jag kommer få tillbaks på skatten, vet bara att det i mikaelamått räknat är sjukt mycket. kanske spendera pengarna väl för en gångs skull? ja, kanske.
jag vill inte bli vuxen.

SUCK. det är inte bra med lov. skönt, men inte bra. idag sov jag till tolv, m stannade också hemma och jag vill bara påpeka att det inte var jag som låg kvar längst. ingenting vettigt gjort på hela dagen, och nu sitter hetnos framför innebandy och provar sjalar. hett. imorgon blir det tandläkaren, onsdag middag och banken, sushi med m&e på torsdag, och så sexparty hos amelie i helgen. det blir nog en bra vecka.
bakläxa: bestämma a- och b-plan inför vår/sommar/höst. jag MÅSTE växa upp nån gång.



christoffer...

 ... är borta.



 


and in the morning I'll be longing for the night.

en vackrare alla hjärtans dag får man leta efter. underbart väder ute, hur fint som helst, och hade det inte varit just alla hjärtans dag hade det kanske blivit en riktigt fin dag. JAG HATAR ALLA HJÄRTANS DAG.
det är sant. jävla påhitt. så sent som igåreftermiddag ringde jag m och var helt förtvivlad: "MÅSTE vi ha alla hjärtans dag imorgon? KAN vi inte bara strunta i det och begrava oss under täcket framför någon tråkig sport?", men förgäves. icke sa nicke. suck. menmen, man får ta det goda med det onda. god mat och sen stora sängen långt bort på landet inatt för att vakna bredvid världens finaste födelsedagsbarn imorgon bitti - okej då, då kan jag stå ut med både blommor och presenter idag.
imorgon hinner även verkligheten ikapp oss, nu är det slut på det roliga. imorgon kväll ankommer nämligen en papp och en (antagligen väldigt brunbränd) hjörd tillbaka till evavägen och verkligheten från vietnam och paradiset. har varit två underbara veckor, om än lite tomt emellanåt. tack.

nu - dammsug och moppgolv.


sjung en sång om oss.

jag fastnade i en bilolycka imorse, första parkett, och blev rädd. jag är så jävla rädd för utryckningsfordon, jag fattar inte varför. satt inklämd mellan två brandbilar, ett akutteam och tre ambulanser och försökte hålla mig för gråt.
sen körde jag marita till sjukgymnasten, gick i skolan, körde hem, sov, tog emot kisarna, körde till stan och plockade upp modern min innan det blev thelmahämt på dagis. nu sitter jag fast framför teletubbies och ska snart hämta syster på jobbet, och få langos på köpet.

FÖRLÅT MIG, FADER (läs: amelie) TY JAG HAR SYNDAT. jag ber härmed ödmjukast om ursäkt för allt jag gjort fel och dumt och hemskt. och sådär. amen.

(paolo roberto var i bromölla igår. jag var också i bromölla igår. jag gick aldrig och lyssnade på paolo roberto. det är lite sorgligt. paolo roberto är nämligen väldigt, väldigt, väldigt cool.)





can't explain the way I'm feeling tonight.

drygt en vecka sen papp och hjörd åkte nu, och jag har inte bloggat. förlåt amelie. sanningen att säga vet jag inte vart tiden tagit vägen. jobbade hela helgen, och stängde sen in mig framför datorn och projektarbete. skrev hela arbetet på ungefär tre dagar, bra jobbat. var helt okontaktbar, svarade inte ens på sms. som tur var har jag en alldeles egen m som körde hit och lagade mat och var allmänt jättebra, trots att jag var argsint, lättirriterat pms-barn mest hela tiden. jävla fin kille, faktiskt.
(visserligen skulle jag kunnat ägna en av de faktiska PA-dagarna i förra veckan till att jobba åt just projektarbetet, men se då åkte jag och nötterna till ikea och åt köttbullar istället.)

blev utgång igår, fiasnyggot fyllder ju hela 19 gamla år idag! grattisgrattisgrattis!
blev biljard och banken, i nämnd ordning. funkar alltid! trevligt som tusan, trots att jag var nykter chaffis och mådde lite halvkasst.
idag blev det således försovning över det muntliga religionsprovet - ajdå! tobbe kommer avrätta mig. fan också. skjutsade amelie, som förvövrigt fick med sig nattligt sällskap hem (till MITT hus, bör tilläggas. MITT hus!) över natten, till hemma-bussen vid tretiden. kom tillbaks till ett tomt hus, m hade redan stuckit till träningen, och plockade i ordning efter gårdagens framfarter.
nu ska jag hoppa in i duschen, sen köra till bromölla och hälsa på farfar. inatt blir det storsängen.

ljudlektion imorgon - studentradion drar igång nu. jag orkar helt enkelt inte ta studenten i år. sorry.


RSS 2.0