allt vi en gång trodde på.
helt otroligt. gick in lugnt, glad som få, öppnade med ett oskyldigt "vet du vaaad?". sen bara... blev jag helt paff.
- jag har fått praktikplats i stockholm. på dramaten.
- nähä?
inga tendenser till förutfattade uttryck, nickar nöjt och vågar knappt hoppas på det bästa.
- men vad... vad spännande!
dör en stund och funderar på ambulans innan det mycket viktiga och obligatoriska följer:
- hur blir det med boende och sådär då?
berättar kort och pustar ut. dust 1 är över.
min pappa är inte sjuk, han är bara på bra humör.
to be continued...
to be continued...
Kommentarer
Trackback