gud, om du hör mig: gör nånting vackert.

jaha, precis när man bestämt mig för att faktiskt försöka sova, vänder man sig om och hittar en katt utsträckt över hela sängen. forget the sleep, mikaela.

första skoldagen efter vår lata vecka på beachen började med svenskalektion, lika dötrist och lika lite jobb som alltid. trevligare att skvallra ikapp med underbaringarna igen ju... efter svenskan var det filosofi som gällde, och sorry folks,  men jag bara måste få ur mig en sak. nog för att jag och madde är skumma, va. men alltså. seriöst. det finns muppar på den kursen som ingen skulle vilja möta ens i sina vildaste fantasier, än mindre bjäbba emot bara för att man ska i ett alldeles för litet klassrum medan man tappert försöker hålla sig för skratt.

jag hookade upp med marie i h-huset, träffade en oväntat uppåt tord och fick en välkommen hem-kram trots att jag helt glömde bort att gratta på namnsdagen.
grattis på namnsdagen, tord, och förlåt mig.
grattade gjorde vi dock martin som gått och tagit körkort och grejer - den lilla slampan! - innan vi ("vi" syftar alltså på mig och marie, för den som vill veta) gick (GICK!) ut till skopunkten, inkluderat ett lunchstopp på max på vägen, och skulle handla skor utav bara helvete. trodde vi, ja. gick därifrån utan en endaste liten vänstersandal. bajsaffär.
vi djupdök i filmhyllan på willys istället, i väntan på att regnet utanför skulle avta (vi hade inget paraply. oflyt!). likfan var kön såklart för jävla lång, så även om vi velat ha någon filmjävel (nu hade jag bara hittat ett underbart schampo som luktade iste och var på extrapris, men det var liksom illa nog) hade vi aldrig tagit oss ut därifrån levande. hejdå säger man till ens nästan alldeles egna schampo och tar bussen tillbaks till stan igen, ensam. går för att köpa skor, skorna slut, letar jacka, hittar ingen jacka, blir förbannad och köper tillslut en billig h&m-jacka för sjuttioelfte året i rad.
(en väldigt fin jacka, dock, väldigt nästan-som-jag-tänkt-mig och väldigt o-svart.)


imorgon har jag blivit lovad en tripp till bianco. skoja min doja vilka sinnessjukt snygga skor det finns här i världen, börjar ju stöna för mindre. bianco är min gud, där är man välkommen i gemenskapen även fast man har fötter stora som soptunnelock.
förövrigt är morgondagen en tisdag, vilket innebär hela tre lektioner: ljud, arbetsliv och filosofi. bävar faktiskt lite för att träffa jack igen, vi är inte alls kompisar sedan han fick reda på mitt oförståndigt oansvariga beslut att skippa skolan en vecka för att... ja, för att sola. kan bli spännande.


kanske skulle gå och läg... nej. jag har bara inte hjärta.




Kommentarer
Postat av: tano

Inte för att göra dig besviken på något sätt och viss Mickis (med syftande på din rubrik) men Gud är faktiskt död. sorry. Och som en andra parantes har vi studietid nu i eftermiddag, fast det lär du nog märka om inget annat.

2007-09-11 @ 09:00:16
URL: http://tsomitano.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0