wait a while, eternity.

det är weeping willows-kväll ikväll. igen.

it was christmas in prison and the food was real good
we had turkey and pistols (carved out of wood)
and I dream of her always - even when I don't dream
her name's on my tounge and her blood's in my stream


grattis pappa, på födelsedagen.


your hair flows on your pillow
you're still sleeping
I think I'll wake you now
and hold you
'til you're getting the things I told you
behold: I give you the morning
I give you the day.


har jag berättat om stoffes grav?
den är skitful.
den är stor och fyrkantig, omgiven av gråa, tråkiga kvadrater till kantsten. kanske för att hålla den lika tråkiga och obeskrivligt fula singelstenen på plats. jag har slutat ta med blommor för längesedan, för det finns ingen som tar bort dem när de vissnat. eller plockar bort de utbrända fimparna, för den sakens skull, som verkligen inte borde ligga där över huvudtaget.
stor är den, som sagt. q har nämligen fått för sig att hon också ska ligga där när hon kolar vippen. "familjegrav" som hon kallar det, trots att hennes äldsta son och tillika stoffes storebror, tydligen inte får vara med och leka.
förutom den fruktansvärda gravplatsen, är gravstenen om möjligt hemskare. den är rund och grå, en konstgjord platta i samma nyans som singeln nedanför, med den skillnaden att den överdimensionerade pucken till gravsten har en nalle puh inristad och målad längst till vänster.
längst till vänster? jodå. och vad finns då till höger? INTE ETT JÄVLA SKIT. tanken är nämligen att när q så småningom joinar, ska puh och hans röda ballong få sällskap av den dumma åsnejäveln I-OR. tror kvinnan har en thing för gula barnbjörnar, men jag är inte säker.
(ni som inte vet eller fattar kopplingen; stoffe heter egentligen robin, christoffer är ett mellannamn som han tog när han kom till oss. och christoffer robin är också en dum jävla seriefigur i - ja, just det -  nalle puh.)
slutsats: q är en pengakåt idiot som skulle sålt sin mamma till djävulen för en löpsedel på aftonbladet. eller sin son. för säga vad man vill om stoffes grav - och det tänker jag fortsätta göra - men det är lätt en av de dyraste gravarna på hela kyrkogården. (och det är en stor kyrkogård!) bara den osmakliga gravstenen lär vara guld värd.
och det är klart, när man själv slipper betala kan man lika gärna bräka på med det flådigaste, eller hur?
sen att singel är skitfult, att kantstenarna ser ut som sorten som kastades på poliserna i göteborg, att gravstenen skulle passat bättre i en målarbok, och att hela jävla intrycket ser för jävla sorgligt ut - det är ju en annan sak.
för förutom den gula jävla lyktan som står där, som förövrigt ser ut som den hör fan så mycket bättre hemma i påsken-93 än på en grav, har q inte betalat en spänn. inte ens för smörgåstårtorna till begravningen.
jag kan alltså seriöst inte låta bli att undra vem som ska betala q:s inristade i-or.
för så vida hon inte kör ihjäl sig i en volvo lär det ju inte finnas någon som jids slösa pengar på det.


when I was young I did'nt care
I was busy crawling down
the stairs



iallafall. karlshamn. kyrkogården. pappas jobb. kaffe. bromölla. parkering. och så mercan hem med födelsedagsgrisen. kebabtallrik till kvällsmat. (hjördis jobbar.) städning. tvätt. bloggande.

puh.


you promised me forever
why did you tear us apart?
at the end of the rainbow
I found my broken heart
I was a dreamer
and you were my dream
why did you leave?




och max har börjat flyga. huva.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0