don't you let it fall.

suck, godmorgon och allt det där. jag är i växjö och ska snart springa iväg för en dag full av föreläsningar, gruppdiskussioner och tentaresultat och jag KÄNNER INTE ALLS FÖR DET. är hur mysigt som helst att hälsa på emma, men idag vill jag bara åka hem och lägga mig under täcket och stanna där resten av dagen.
suck.

igår var det 4 år sedan. jag är helt förstummad över hur mycket som kan hinna hända på 4 år. hur mycket man kan förändras som människa. hur mycket man kan hinna med, hur mycket man varit med om, hur mycket man ångrar.
nåväl, en tur till karlshamn blev det iallafall, graven såg lite mindre för jävlig ut än vanligt. men jag tycker fortfarande inte det är förbjudet att åka dit iallafall på årsdagar och födelsedag. idioter.

nähäpp. mot en ny, härligt inspirerande dag, fylld av "vem är jag, vart kommer jag ifrån, vart är jag på väg?". lite lagom flummigt sådär, som sig bör. borde passa utmärkt med min dystra inställning.
jag vet inte ens vart vi ska vara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0