under ytan är vi alla små.
så vart det måndag igen. igen och igen och igen och igen... dadadam....
nej, allvarligt. min sista dag som tonåring har spenderats hos fia, i solen, på stan, på balkongen, på eko, och... ja, på en himskans massa ställen, helt enkelt. efter en timmes brottningsmatch med vår hopplösa fönsterraka går det nu även att se genom våra fönster, vilket är bra mycket trevligare än att inte göra det. (skit på fönstrena är fruktansvärt äckligt, för övrigt. jag menar, utsidan fattar man att den blir skitig, det kan jag köpa. men INSIDAN? okej för matos och sådär va, men jag menar... i sovrummet? vill jag ens veta vad den smutsen består av? är det liksom svett och sur morgonandedräkt som kliner sig fast, eller vadå? bluä. nog för att vi faktiskt brukar ha hyfsat städat och rent här, men jag skulle nog ändå inte våga bjuda hit rent hus-tanterna för det. men allvar. svett? buärk.)
har handlat vidare till valborg idag, älskling kom hem och körde ut till eko med mig efter jobbet. inte för att jag var så trevligt sällskap - jag var hungrig, och ni som känner mig vet mycket väl om hur grinig jag blir då. m fick höra både det ena och det andra om hur totalt hopplösotrevligvärdelös han är innan han köpte mcdonald'smat och fick tyst på mig. vips, så var det dåliga humöret borta. jag undrar om lille leon, som i likhet med både mig och sin mormor blev aprilbarn, också ska behöva dras med våra humörsvängningar lika oförutsägbara som aprilväder.
ibland blir jag rädd för mig själv. när jag är på väg nånstans och vet vart jag ska, har jag siktet inställt på målet och ingenting annat. folk som träffar mig på stan tycker alltid jag ser så stressad ut, morgan förklarade det en gång som att "du ser alltid ut att vara på väg". det vet vi. men allvarligt talat, idag har jag lyckats passera fyra människor jag borde hej:at på utan att ens lägga märke till vilka det var. FYRA. inte mina fyra bästaste vänner i hela världen direkt, men ändå. man tycker ju att jag borde ha någorlunda verklighetsuppfattning om vad som händer utanför mina stackars förvirrade tankegångar. om någon ser mig passera på stan med näsan i vädret och med världens mest "flyttapåerjagskaförbiochfram"-uppsyn - jag ignorerar inte er med vilje. jag lovar. på babyernas, som fia skulle sagt.
(jag skyller på den ofokuserade gen jag lyckats snappa upp från min mor.)
morgondagen kommer bli fullkomligt strålande! en början på dagen blir det med syster och frukostbuffé, sen ska jag minsann bege mig hemåt och baka tårta. lilla, lilla husfru. under eftermiddagen ska det väl nämligen droppa in lite folk innan det blir utekäk på kvällen med alla underbaringar. sen får vi ju inte missa den viktiga champagnen som imorgon dag och för alltid framöver kan inhandlas av mig själv, and moi only. fränt.
nähäpp. nu ska jag minsann städa vår lilla tvåa tills den skiner av renhet. för är det nåt jag INTE vill göra på min födelsedag så är det tamigfan att städa. städa eller tvätta eller träna är förbjudet på födelsedagar i min värld. jag säger som lotta på bråkmakargatan; "det är BLOOOD på min födelsedag. BLOOOD."
